Filmklubben Sandgatan 8 samlar unga vuxna och studenter för att se och diskutera film på Sandgatan 8. Vi ser filmer som kan ge underlag för reflektion, filmer som är gjord med mänskligt engagemang. Det vi söker är inte film med “budskap”, men som närmar sig världen med nyfikenhet och öppen blick. Bra film fördjupar livet. Där finns det som inte går att förklara, människans och världens mysterium. Och evangeliets sanning, gömd i den vanliga världen, kan också framträda. Under några år har vi sett film bland annat av Andrej Tarkovsky, Robert Bresson och Jim Jarmusch, Hirokaso Ozu,  Ingmar Bergman, Ruben Östlund, Bo Widerberg och många andra. Vi har på detta sätt besökt Japan och Senegal, Iran och Rumänien, Burkina Faso och Saudi Arabien. Vi blandar “svårare” och “enklare” filmer, svenskt och annat  -alltid med engelsk undertext.

Ansvariga för Filmjklubben 2017 är Simon Bakran, Daniel Markus, Imran Sheik och br Björn Engdahl

Filmklubben vänder sig till unga vuxna och studenter Samtal om filmen efteråt.
Medlemsskap i Filmklubben, 60 Skr för 2017, tecknas på plats.
Medlemmar kan också låna redan visade filmer.
Filmklubben anordnas i samarbete med Domino studenter och Bilda

 

FilmDagar : Skall jag ta hand om min broder?
-tre filmer av Ken Loach och Gabriella Pichler

För studenter och unga vuxna.  Introduktioner till alla filmer.Medlemskap i Filmklubben 60 SEK vid entrén 15 minuter före varje film.

torsdag 5 oktober  19.30
Äta, sova, dö
av Gabriella Pichler, 104 min, Sverige 2012
Set in modern Sweden, this is a realistic portrayat of an unemployed girl struggling to find a job for herself and her father. All she strives for is that life should offer something more. More than just eat, sleep,die.

fredag 6 oktober 19.30
Introduktion av Wiktor Ericsson
, regissör till årets uppmärksammade film Jordgubbslandet
följt av

Kes, falken av Ken Loach, 111 min  England 1969
A working-class boy is bullied at school and abused at home. But through the care of his teacher Mr. Farthing and some of his friends from school he manages to keep his spirit and appreciation of life alive by taming and training a falcon. That is until things take a turn for the worse.

söndag 8 oktober kl 19.30
Jag, Daniel Blake av Ken Loach, 100 min, England 2016
A man navigates to survive in England of today. It turns out to be a difficult thing, however, when supportive institutions are revealed to be systems of control and technic. Follow Daniel on his journey to maintain dignity and love, joining others struck by precarity.

 

Ska jag ta hand om min broder?
Film har en lika stor bredd i termer av sitt format och innehåll som litteratur, musik eller vilket annat konstmedium som helst. Ändå tycks aversionen inför långsamma och mer allvarsamma teman vara större än inom andra konstformer då ett litterärt verk sannolikt inte hade mött samma motstånd trots sitt innehåll. Istället för minimalismens mantra ”less is more” hör man ”less is bore”. Men film kan även vara något annat som varken är pretentiöst eller klyschigt idealistiskt (eller trendigt cyniskt för den delen), något vi kan kalla verklighet. I vårt postmoderna samhälle rör vi oss mot en frikoppling av individen som ofta speglas i kommersiell film. Vi är drivna av en törst efter total frihet och självförverkligande, detta kanske just för att själva känna oss verkliga. Men det är just verkligheten i allt sitt allvar och sin såväl långsamma som snabba takt som träffar oss i filmer som Kes, I, Daniel Blake och Äta sova dö. Vi möter porträtt av verkliga människor som inte riktigt är fria utan lever sina liv bland andra människor och i beroendeställning gentemot andra människor, sådana som vi kanske inte ser när vi vänder blicken inåt mot vår egen livskarriär. När andra människor, fattiga människor, de i medier ”osynliga” människor eller mer poetiskt uttryckt ”min broder”, enbart blir ett medel eller ibland hinder för vår egen framgång finns det inte plats för beroende och i dess utsträckning empati och relationer. ”Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig” säger Jesus i Matteus-evangeliet 25:45. I det skenbart lilla döljer sig i själva verket det stora!
Daniel Markus och Simon Bakran HT-17

Fler filmkvällar hösten 2017

tisdag 12 september kl 19.30
Mannen utan minne/The man without a past av Aki Kaurismäki, Finland 2002

torsdag 9 november kl 19.30
Min natt med Maud / My night at Maud´s av Eric Rohmer, Frankrike 1969

söndag 3 december kl 19.30
En sommarsaga / A summer´s tale av Eric Rohmer, Frankrike 1996, 113 min

tisdag 19 december kl 19.30
Pauline på stranden/ Pauline at the beach, Eric Rohmer, Frankrike 1983, 94 min

 

 


 

 

FilmDagar : TVIVEL / Doubt
tre filmer av Ingmar Bergman och Andrej Zvyagintsev

                      

English subtitles to all films. Films followed by discussion.

Torsdag 2 mars

19.00  Registering för medlemskap i Filmklubben 2017, 60 SEK
19.30 Introduktion av Astrid Söderbergh Widding, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet. Astrid also joins for discussion after the films on Thursday and Friday, 
The introduction is followed by

Nattvardsgästerna / Winter light
Ingmar Bergman, Sverige 1963, 81 min
Sweden 1963, the church is almost empty when celebration starts.  The countryside priest tries hard, inside it´s empty and cold: -istn´t all  just hypocrisy? An event makes things evolve. Is love possible? Could that silent God spreak?

Fredag 3 mars
18.00 Gemensam middag
19.30  Det sjunde inseglet / The seventh seal
Ingmar Bergman, Sverige 1957, 96 min
A travelling comedian company, people on the move with actions of violent repent when the plague threatens, a knight looking for a life to live. A story of contradictions in the 14th centrury landscape.

Söndag 5 mars
19.15 Återkomsten / The Return
Andrej Zvyagintsev, Russia 2003, 105 min
Two boys reunite with their father, known to them only through a photograph, and experience an emotionally clashing journey through the russian wilderness together.

Kan tvivel hjälpa?

I diktaturer som Sovjetunionen, Nazi-Tyskland framställs propagandabilder med unga och starka människor,som ger sig själva helt och fullt i arbetet för nationen. Blicken är spänd framåt, mot det ljuset  dit man vet att partiet och ledningen för dem.  Alla människor är glada, sunda, helgjutna.
Den programmatiska glädjen och trosvissa framåtandan karaktäriserar auktoritära system, stater och rörelser. Verkligheten framställs lätt att förstå. Man vet vart man skall och vilken som är den rätta vägen. För detta kämpar man med alla medel.
I det auktoritära har tron konsumerats av ett vetande som tränger ut alla tvivel. Tron på det Enda har blivit allenarådande och verkligheten delats i två: för och emot, ont mot gott, vi mot dem. Dualismen leder i sin konsekvens till sadistiskt våld: det onda skall utrotas, det Enda skall råda.
Principen ligger djupt begravd i det västerländska tänkandet. den kristna traditionen också den burit det auktoritära med sig, min i dess kärna har något annat gjort sig hört. När Gud, annars långt borta, föds som människa träder en tredje part in i den skapade världen, Guds kropp att tillbe och längta efter. Här friläggs en möjlighet att få kontakt med det totalt annorlunda och för kroppen och hjärtat kan smaka det helt omöjliga. Det som undertryckts av vetandet att Ett är rätt, Ett är gott, kan framträda som en glädjefylld längtan som är uppfylld mitt i törsten och hungern. I Bergmans Nattvardsgästerna och Det sjunde inseglet som vi visar på vårens FilmDagar möter vi tvivlare på väg. Det är människor som brottas med världen och dess auktoritära traditioner. Livet verkar torrt och fattigt på glädje och vägen framåt svår att urskilja. Men behöver man veta? Kan livet istället vara tillit till det okända, det som inte manifesterar sig med högljudda paroller? Kan det vara en liten stig, eller en lekfull kärlek?  I Zvyagintsevs  Återkomsten ställs saken på sin spets när den auktoritäre fadern provocerar sonen till upproriskhet.
Nutiden präglas av längtan efter tydlighet och säkerhet i en värld som framträder som oöverskådlig. Våra tre filmer kan ses som ett korrelat till det enkla svaret och ger en ton av något annat, något som viskar svagt i människors inre.
Björn Engdahl op

Ingmar Bergman
Ingmar Bergman (1918-2007) is one of the most wellknown Swedes of his generation,
famous because of his films, seen and discussed all over the world.
It´s films with psychological depth and tension, intense photo with close-ups
and exceptional acting. The films and his personal life goes hand in hand.
Son of a Lutheran priest he turns away from faith, or perhaps rather struggles
with his loss and the distance of God. The struggle is present in many films.
Authoritarian men, their counterparts of longing women and men, families
enjoying life careless of religious questions reappears frequyently. Where
can meaning be found, how can we live together are some questions.
Early films like Hets/Torment (1945) are already personal art pieces of film,
but especially the films from the 60ies develops his filming, which you meet in
our two films.

Andrej Zvyagintsev
Andrej Zvyagintsev could perhaps be seen as a successor of Bergman and Andrej
Tarkovsky. The long takings, the tension,the spiritual background expressed in
themes and filming estabishes a connection. Born in 1964 he is of a younger generation.The Return is his first film made at the shores of the lake of Ladoga. The
northern sites reappear in his films, as the last one made in 2013, Leviathan, made
at a coast of village in the Murmansk region. His films are intense defense s of the
human person, tending to be put aside by the society.

 

Övriga filmer under våren

Märklig framtid – natur, teknologi och dystopi
alla filmer 19.15
Onsdag 18 jan          Kon Tiki 
Söndag 5 feb            The Road av John Hillcoat, USA 2010
Söndag 26 mars       Happy people av Werner Herzog (dokumentär), USA 2013
Onsdag 26 april         Space Odessey av Stanley Kubrick, USA 1968
Söndag 7 maj            Medlemmars val, görs vid FilmDagar
Söndag 4 juni             Stalker av Andrej Tarkovsky, Sovjetunionen 1979
 

Program hösten 2016

Tre filmer på temat Dröm och verklighet

           

Torsdag 22 september
19.15     American Beauty, av Sam Mendes, USA 1999, 117 min
A famous film on a man who fears growing older, losing the hope of true love and not being respected by those who know him best. Lester Burnham, the hero of "American Beauty," is played by Kevin Spacey as a man who is unloved by his daughter, ignored by his wife and unnecessary at work. "I'll be dead in a year," he tells us in almost the first words of the movie. "In a way, I'm dead already." The movie is the story of his rebellion.

Fredag 23 september
16.15    Revolutionary Road, av Sam Mendes, USA 2008, 113 min
”Let´s move to Paris and start a new life”, April one day says to her husband, played by Leonardo DiCapro. And they start realizing their project, which opens unexpected feelings, possibilities and reactions. As in his previous film, Sam Mendes does not tell us what to think or how to react to the story, leaving the interpretations to the spectators.

18.45   Middag - ta med något att dela.

 19.45     Mandomsprovet (The Graduate) av Mike Nichols, USA 1967, 106 min
Benjamin is young gradute who does not kow what to do in life, just hat he does not want to live like his middle-class professional parents. He is invited in a relationship with the much older Mrs Robinson and from there it will come many complications. The Graduate is a classic with eternal, undated appeal. It´s easy to feel with Benjamin, his woories and lack of self-confidence. The film includes the famous soundtrack by Simon&Garfunkle, with songs like Sounds of Silence and Mrs Robinson that elegantly mingles with the story.

 

Dream and reality

Dreaming can indeed be very pleasant. To dream about a nice holiday at the beach or living in a house beautifully situated by the sea, and to decorate these images with nice details seems to invite me to a good life. Our society invites us incessantly to this kind of dreaming and there are an endless amount of possibilities to dream of a better and more comfortable life.  If I only took the chance... The three films of the Film Days at Sandgatan this Autumn talks a talk of people who are about to make real some of their more radical dreams. They also do jump and start off for a new life.
Realizing dreams are necessary parts a part of the self-accomplishment and the identity-building that has become important in postmodernity. In surch to become a distinct person who successfully  manage life. it seems natural to realize  what I dream of. The Danish philosopher Sören Kierkegaard once said that the worst thing that can happen to a person is that he gets the chance to realies his dreams. Do our films confirm this statement? At least you may find that personal imperfection and unsatisfaction can be efficient motors behind dreaming. At the core of dreaming stands also darker sides of the human person.
The films we show talks about what can happen when a dreaming of a radical change meets with the realities of life. At a certain moment there is a turn to the present time of the dreamer. Will he at this point accept that the dream was only a dream.  Or will the dream come through? What happens in the moment of truth?

Björn Engdahl, Dominican
Filmklubben Sandgatan 8 , September 2016