Synen på vad det är att vara människa förändras ständigt. I vår tid har många lämnat det judisk-kristna personbegreppet och andra synsätt har kommit istället. Ny teknologi bidrar till en snabb förändring av våra relationer och vårt sätt att se på oss själva och andra.

Vi vill därför öppna för ett samtal som innefattar olika aspekter av hur vi förstår oss själva, andra och världen. Media innehåller mycket material kring livsfrågor och personliga berättelser. Vad kan vara vårt bidrag? Vi tänker oss fördjupande samtal med forskare från olika ämnesområden som möter ett auditorium som också kan delta i samtalet.
Vi tar i filosofisamtalen upp olika aspekter på hur vi kan kan förstå världen och hur filosofer, teologer och andra har tänkt kring verkligheten.

Våra filosofisamtal är öppna sammankomster och inbjudan till samtalet sker inte på konfessionella grunder.
Filosofisamtalen äger rum under några gånger per termin och arrangeras tillsammans med Bilda.
I programgruppen för Filosofisamtal ingår Benoît Almer, läkare, Daniel Markus, studerande,  Barbara Thörnquist- Plewa, professor, Marlene Wullt, läkare,samt bröderna Björn Engdahl och Paul-Dominique Masiclat.

Alla intresserade välkomna!

 

Bengt Kristensson Uggla på Filosofisamtalet den 17 november 2016

 

 

FILOSOFISAMTAL 2019 - 2020

Utopi och verklighet

Utopier kan leda fill förstörelse. Men ä rutopier ändå nödvändiga för att ge riktning och gemensam väg?


JOAKIM OCH DRAKEN: EN SKRÄCKTEOLOGISK BERÄTTELSE OM APOKALYPSENS LOCKELSE

Tisdag 15 oktober kl 19.30

Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi vid Lunds universitet.
Jayne Svenungsson har bland annat författat böckerna Guds återkomst (2004) och Den gudomliga historien (2014) och är även verksam som kulturskribent.

Apokalyptiken som genre existerar redan under antiken och fortsätter att blomstra under hela medeltiden. I föredraget tecknas ett porträtt av medeltidens i synnerhet viktigaste apokalyptiska gestalt, Joakim av Floris, som levde under 1100-talet i Kalabrien. Med utgångspunkt i Joakims sprakande tankevärld ges en inblick i apoklyptikens fascination för drakar, sjöodjur och andra vidunder. Vilken roll spelade dessa förskräckliga varelser? Kan det rentav vara så att de hade en befriande kraft? Finns det ett bestående värde i den utopiska kraft som utgår från den bibliska apokalyptiken?

 

HEAVEN, A REAL UTOPIA

Måndag 18 november kl 19.30

Dominic White OP, Dominican, composer and choreographer, Oxford, Great Britain

Where is heaven? Up there? Out there? Or can you have heaven on earth? The cosmology of the early Christians tells us about a heaven which is all of these and yet completely different. It takes up the concerns of contemporary spiritualities and utopias, as well as overcoming divisions between Christian churches. Come along with your ideas about heaven and we’ll talk more!

 

SOCIAL ACCELERATION SOM PROBLEM, RESONANS SOM MÖJLIG LÖSNING

Måndag 3 februari kl 19.30

Carl- Göran Heidegren, professor i sociologi vid Lunds Universitet

Vår tid präglas inte minst av vad som kan kallas för en stegringslogik, som innebär att mer, större och snabbare (nästan) alltid framstår som bättre och eftersträvansvärt. Men blir vi därmed lyckligare människor? Den tyske sociologen Hartmut Rosa har infört begreppet resonans som beteckning på vad som i grund och botten gör livet värt att leva. Önskan att uppleva resonans innebär ett helt annat förhållningssätt till världen än det som ligger till grund för stegringslogiken.

 

DET INRE TEMPLET - SKAPANDET AV DEN HELIGA MÄNNISKAN I TIDERNAS BEGYNNELSE

Måndag 9 mars  19.30

Hans Ruin, professor i teoretisk filosofi vid Södertörns högskola

I min forskning tittar jag nu tillsammans med religionshistoriker särskilt på den fas i den västerländska kulturen då människan övergår från yttre social offerkultur till uppfinnandet av asketiska praktiker, där kostvanor, tankeövningar och vetenskap används i syfte att förvandla den enskilde till någon som ser (theorein) det andra inte ser genom en själv-omsorg (epimeleia heautou). Skapandet av den teoretiska människan – vita contemplativa – i tidig antik tid (600t fvt) innebär också siktandet av en annan verklighet bortom den faktiska verkligheten, en annan plats bortom platsen – där den filosofiska människan uppfattas som a-topisk, och därmed även omvänt som någon som företräder en annan möjlig plats som ett att möjligt liv: som ou-topia (i den senare mening som detta begrepp får). När Paulus i 1a Kor talar om den egna kroppen som Guds tempel så har den förberetts länge. Anförandet utvecklar några av dessa
kopplingar.