Synen på vad det är att vara människa förändras. I vår tid har många lämnat det judisk-kristna personbegreppet och andra synsätt har kommit istället. Ny teknologi bidrar till en snabb förändring av våra relationer och vårt sätt att se på oss själva och andra.
Vi vill öppna för ett samtal som innefattar olika aspekter av hur vi förstår oss själva, andra och världen. Vi tänker oss fördjupande samtal med forskare från olika ämnesområden som möter ett auditorium som också kan delta i samtalet.
Vi tar i filosofisamtalen upp olika aspekter på hur vi kan kan förstå världen och hur filosofer, teologer och andra har tänkt och tänker kring verkligheten.
Våra filosofisamtal är öppna sammankomster och inbjudan till samtalet sker inte på konfessionella grunder.
Filosofisamtalen äger rum under några gånger per termin och arrangeras tillsammans med Bilda.
I programgruppen för Filosofisamtal ingår Benoît Almer, läkare, Barbara Thörnquist- Plewa, professor, Anna Redei, Marlene Wullt, läkare, samt Björn Engdahl, dominikanbroder.

FILOSOFISAMTAL 2024-25

DEN BIBLISKA PROFETISMEN I REALPOLITIKENS VÄRLD
Måndagen 16 september kl 19.30
Peter Halldorf
I den hebreiska profetlitteraturen dyker frågan ständigt upp: Hur känner man igen en autentisk profet? Därför är det inte bara historia som intresserar när vi slår följe med en profet som Jeremia. Hur ser ett profetiskt perspektiv ut på den värld som är vår?

ETT NYTT SÄTT ATT BEDRIVA TEOLOGI
- IVAN ILLICH OM KRISTENDOM, MODERNITET OCH METOD
Måndagen 11 november kl 19.30
Anna Sjöberg, doktorand i teologi, Umeå universitet
Ivan Illich (1926-2002), katolsk präst, historiker och filosof är mest känd för sina kulturkritiska pamfletter. Hans inflytande idag är lika vindlande som hans intellektuella gärning. Föredragets fokus ligger på Illichs syn på förhållandet mellan modernitet och kristendom.

HUR ORDEN FÅR MENING
Måndagen 3 februari 2025 kl 19.30
Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap
Det är inte ordböckerna utan vår språkliga gemenskap som bestämmer ordens betydelser. De uppstår genom ett slags osynlig förhandling som ständigt pågår i samhället. Det finns flera krafter som leder till att språket hela tiden förändras.

FILOSOFISAMTAL 2023-24

TT LÖVS SUS ÅKALLAR SKAPAREN - kristna träd och förgreningar i tro
Måndag 25 september kl 19.30
Thomas Arentzen docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet och forskare i grekiska vid Uppsala universitet
Träden spelar en stor roll i den kristna berättelsen, från Livets träd, via Kunskapens träd, till Korset träd. Men vad med de mindre kända och mer vardagliga träden – finns det något utrymme för dem i den kristna traditionen? Vem är de? Och på vilket sätt skulle det ge mening att kalla kristendomen en träd-religion? Detta föredrag handlar om hur religiösa träd beter sig och hur vissa religiösa människor hittar vägar till Gud via konkreta grenar, stammar och kronor.

FILOSOFISAMTAL 2022-2023

JUDENDOMEN SOM FREDSRELIGION
Måndagen 24 oktober kl 19.30  - OBS nytt datum!

Göran Rosenberg författare.Göran Rosenberg gav 2021 ut boken Marcus Ehrenpreis obesvarade kärlek.
Marcus Ehrenpreis, överrabbin i Stockholm 1914-1948, förespråkade en judendom som i profeternas anda skulle manifestera möjligheten av en värld där "anden skulle besegra svärdet". I ljuset av Förintelsen kan han onekligen se ut som en förlorare, men i ljuset av den nya krigstid vi befinner oss i kan han också se ut som en profet vars tid är nu.

VEM BLIR DEN SOM FÖLORAR SITT MINNE?
-Vem blir den som står bredvid?
Onsdagen 15 februari 2023 kl 19.30

Jonas Brun författare, översättare och psykolog.Sedan bokdebuten 2004 har han publicerat både lyrik och prosa och mottagit flera priser för sitt författarskap, exempelvis Sveriges Radios romanpris och Mare Kandres minnespris. Som psykolog arbetar han med demensutredningar och anhörigstöd. 
I memoaren ”Hon minns inte” skriver psykologen Jonas Brun om sin mamma, som drabbades av Alzheimers sjukdom. Han skriver om hur det är att vara nära någon som långsamt förlorar allt som nyss var självklart: minnen, språk och förmågor. Samtalet kretsar kring minnets betydelse för människans värde och hur relationer förändras när minnet försvinner. Det handlar om själen och anden i förhållande till människans förmågor.

Tyvärr får vi meddela att Filosofisamtalet måndagen den 27 mars blivit inställt

FILOSOFISAMTAL Våren 2022

ODÖDLIGHETSUTOPIER - evigt liv och politik
Måndag 28 februari kl 19.30
Mårten Björk doktor i religionsvetenskap Lunds universitet, Research Fellow vid Campion Hall, Oxford
Mårten Björks avhandling, Life Outside Life: The Politics of Immortality, 1914- 1945, behandlar diskussionen om evigt liv och odödlighet i Tyskland under denna tid.Den västerländska traditionens första utopiska verk, Platons Staten, slutar med en lång redogörelse av själens odödlighet. Sedan dess har frågan om evigt liv, odödlighet och det de abrahamitiska religionerna kallar up­pståndelse varit en lika politisk som metafysisk fråga. Det nuvarande, dödliga livet har kedjats samman med en kommande, gudomlig ordning som i utopisk anda lovat en seger över döden. I det här föredraget diskuterar Dr. Mårten Björk odödlighetsutopier genom att visa hur mod­erna filosofer och teologer återgått till antika föreställningar om evigt liv och uppståndelse för att bjuda motstånd mot en värld där livet reduceras till en kamp för överlevnad.

LIVETS MELANKOLI OCH FÖRNUFTETS EXTAS
Om skapelse och uppenbarelse i Schellings filosofi
Måndag 4 april kl 19.30

Clara Berg doktorand i systematisk teologi
Den romantiska epoken präglas av växlingar mellan melankoli och extas. Människan beskrivs som bunden vid det ändliga‚ samtidigt besitter hon en unik förmåga att genom poesin och konsten sträcka sig mot en gudomlig verklighet.
Friedrich Schellings (1775-1854) filosofiska verk är mångfacetterat och sträcker sig över ett halvt sekel. Med en fot i romantiken och en i idealismen begreppsliggör han erfarenheterna av melankoli och extas. Samtidigt som han i romantisk anda lyfter fram naturen och konsten som centrala för förståelsen av mötet mellan ändligt och oändligt, vänder han sig i sitt tänkande mot den gudomliga uppenbarelsen, som han menar sträcker sig bortom varje mänsklig praktik och går utanför människans förnuft.
Frågan om relationen mellan å ena sidan människans erfarenhet och förnuft, och å andra sidan Guds uppenbarelse är ständigt teologiskt aktuell. Hur kan Schellings tänkande bidra till en fördjupad förståelse för relationen häremellan? Och hur bidrar detta till en samtida förståelse av relationen mellan kultur och teologi?

FÖLJANDE SAMTAL ÄR TYVÄRR INSTÄLLT:

POETEN SOM CREATOR    
Marcels Prousts roman På spaning efter den tid som flytt
Måndag 2 maj kl 19.30

Carl-Johan Malmberg författare
I sitt romanverk beskriver Marcel Proust konstnären som Creator, världsskapare. Konst­nären framställs som en utvald person med säregna förmågor att upptäcka, se, bringa klarhet, gå på djupet. I detta romantiska projekt visar konstnären en väg för världen genom sin intuition.
Carl-Johan Malmberg kom i januari i år ut med sin bok Lyckans gåta. På spaning efter den tid som flytt och samtalet utgår från denna bok.

FILOSOFISAMTAL Hösten 2021

Vardagens och det vetenskapliga språkets objektifiering tenderar att utelämna stora delar av verkligheten. Den tänkande och kännande människans berättelser och fantasier och kulturella tillhörighet måste gestaltas på ett annat sätt. Det meningsfulla språket öppnar sig för en metaforisk-poetisk och symbolisk dimension, där orden pekar mot någonting bortom det bokstavliga, i bilder och poesi.

"VI SER IN I TINGENS LIV"
Den romantiska drömmen om att genom poesin förnimma det osynliga

Tisdag den 26 oktober kl 19.30
John Öwre, doktorand i engelska på Lunds universitet med inriktning mot hur romantikens poeter i England med sin poesi deltog i en filosofisk diskussion om varseblivningens metafysiska natur.

Romantiken är en epok som i många avseenden format vårt moderna förhållningssätt till världen. Samtidigt kan den sägas vara den sista sant 'mystiska' epoken i den västerländska idéhistorien, i den bemärkelsen att flera av dess viktigaste tänkare och konstnärer fortfarande ansåg sig kapabla att uppnå kunskap på det översinnliga planet. I min forskning tittar jag på hur två av centralgestalterna inom den brittiska romantiken, William Wordsworth och Samuel Taylor Coleridge, brottas med frågan om förhållandet mellan sinnesförnimmelser och ’transcendenta’ nivåer av verkligheten, och hur flera av deras verk kan ses som försök att överbrygga dessa klyftor på estetisk så väl som på empirisk väg. Vad för typ av modernitet hade vi fått om även dessa romantiska idéer gått i arv till vår egen tid? Har vi samtida människor något att lära av dessa poeters sätt att förena poesi, filosofi och mysticism – eller bör vi bara betrakta det som en vacker dröm?

FILOSOFISAMTAL 2019 - 2020

Utopi och verklighet

Utopier kan leda fill förstörelse. Men är utopier ändå nödvändiga för att ge riktning och gemensam väg?

JOAKIM OCH DRAKEN: EN SKRÄCKTEOLOGISK BERÄTTELSE OM APOKALYPSENS LOCKELSE

Tisdag 15 oktober kl 19.30

Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi vid Lunds universitet.
Jayne Svenungsson har bland annat författat böckerna Guds återkomst (2004) och Den gudomliga historien (2014) och är även verksam som kulturskribent.

Apokalyptiken som genre existerar redan under antiken och fortsätter att blomstra under hela medeltiden. I föredraget tecknas ett porträtt av medeltidens i synnerhet viktigaste apokalyptiska gestalt, Joakim av Floris, som levde under 1100-talet i Kalabrien. Med utgångspunkt i Joakims sprakande tankevärld ges en inblick i apoklyptikens fascination för drakar, sjöodjur och andra vidunder. Vilken roll spelade dessa förskräckliga varelser? Kan det rentav vara så att de hade en befriande kraft? Finns det ett bestående värde i den utopiska kraft som utgår från den bibliska apokalyptiken?

HEAVEN, A REAL UTOPIA

Måndag 18 november kl 19.30

Dominic White OP, Dominican, composer and choreographer, Oxford, Great Britain

Where is heaven? Up there? Out there? Or can you have heaven on earth? The cosmology of the early Christians tells us about a heaven which is all of these and yet completely different. It takes up the concerns of contemporary spiritualities and utopias, as well as overcoming divisions between Christian churches. Come along with your ideas about heaven and we’ll talk more!

SOCIAL ACCELERATION SOM PROBLEM, RESONANS SOM MÖJLIG LÖSNING

Måndag 3 februari kl 19.30

Carl- Göran Heidegren, professor i sociologi vid Lunds Universitet

Vår tid präglas inte minst av vad som kan kallas för en stegringslogik, som innebär att mer, större och snabbare (nästan) alltid framstår som bättre och eftersträvansvärt. Men blir vi därmed lyckligare människor? Den tyske sociologen Hartmut Rosa har infört begreppet resonans som beteckning på vad som i grund och botten gör livet värt att leva. Önskan att uppleva resonans innebär ett helt annat förhållningssätt till världen än det som ligger till grund för stegringslogiken.

DET INRE TEMPLET - SKAPANDET AV DEN HELIGA MÄNNISKAN I TIDERNAS BEGYNNELSE

Måndag 9 mars  19.30

Hans Ruin, professor i teoretisk filosofi vid Södertörns högskola

I min forskning tittar jag nu tillsammans med religionshistoriker särskilt på den fas i den västerländska kulturen då människan övergår från yttre social offerkultur till uppfinnandet av asketiska praktiker, där kostvanor, tankeövningar och vetenskap används i syfte att förvandla den enskilde till någon som ser (theorein) det andra inte ser genom en själv-omsorg (epimeleia heautou). Skapandet av den teoretiska människan – vita contemplativa – i tidig antik tid (600t fvt) innebär också siktandet av en annan verklighet bortom den faktiska verkligheten, en annan plats bortom platsen – där den filosofiska människan uppfattas som a-topisk, och därmed även omvänt som någon som företräder en annan möjlig plats som ett att möjligt liv: som ou-topia (i den senare mening som detta begrepp får). När Paulus i 1a Kor talar om den egna kroppen som Guds tempel så har den förberetts länge. Anförandet utvecklar några av dessa
kopplingar.

FILOSOFISAMTAL 2018-19

En förtrollad värld

Dagens intensiva bildflöde attackerar oss med starka budskap. Bilder, ofta banala och kommersiella, blir till något som passerar förbi. Men en bild gjord med inlevelse och skicklighet kan vara fönster mot något bortom sig självt. Den kan göra en annan verklighet närvarande, en som gör intrång och väcker nya och egna bilder hos betraktaren. Föreställningsförmågan, den inre bilden, ger oss tillgång till en närvaro bortom den fysiska verkligheten här och nu. De inre bilderna kan öppna den verklighet som ligger för handen och bli en hjälp att tolka livet och världen. Bilder och inre bilder kan leda in i en förtrollad värld. De utgör en del av humanistisk tradition och kristen tro som världen inte kan vara utan.

A THEOLOGY OF THE IMAGE

Måndag 8 oktober kl 19.30

Alain Arnould OP, Dominican, PhD of History of Art, Rome

The acts of the Second Vatican Council invite us to listen to the signs of our times. This lecture will deal with art as one of these signs of our times. How could today’s artistic expressions help Christians to live and preach their faith? Which theology of the image could contribute to read the signs of our times?

BILDEN SOM VITTNE

Tisdag 20 november kl 19.30

Rebecka Thor, doktorand i filosofi, Södertörns högskola, Stockholm

 I en tid när alla överlevare från Förintelsen snart gått bort måste vi finna nya sätt att minnas.  När det subjektiva vittnesmålen inte långre är möjliga, bortom medieringar, film eller ljudupptagningar, så föreslår jag att vi kan återvända till de arkivbilder och arkivfilmer som finns kvar men med en känslighet för allt vad bilder är och gör. Den franske filmkritikern, Serge Daney, beskrev bilden som alltid “både mer och mindre än sig själv” och det är med det som utgångspunkt jag vill diskutera hur vi kan förstå bildens vittnesmål. Vad är det som verkar i bilden? Och hur talar den till oss?

REVERIE, CREATION AND JOY: THREE SENSES OF IMAGINATION BY C. S. LEWIS

Måndag 11 februari kl 19.30

Pierre de Marolles OP, Dominican, Student at the Dominican University of Albertinum, Fribourg, Swizerland

With his great friend J. R. R. Tolkien, C.S. Lewis is a recognized master of fantasy literature. Best known for the children’s novel series “Chronicles of Narnia”, this author was indeed also a Christian front-line apologist. Imagination had a central role in his life as a novelist but also in his life of faith. In his autobiography “Surprised by Joy”, Lewis makes the distinction between three types of imagination: reveries, creation and Joy.

DEN INRE BILDVÄRLDEN SOM BÄR OSS

Måndag 6 maj kl 19.30

Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i Idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

Vi lever idag i en föreställning om att vi kan förbinda oss till världen uteslutande med hjälp av vårt förnuft. Vi tänker oss styrda och präglade av objektivet och nykterhet. Världen har blivit, vilket Weber pekade ut, avförtrollad. Men var finns förtrollningen? Och hur kan vi tala om en livsbejakande förtrollning? Finns det någon avgörande skillnad mellan förtrollning och fascination? Hur skapas en inre bildvärld som bär oss och skyddar oss mot avgrunden

Filosofisamtal 2017-2018 

Poesins och bildens språk

Vart tar människan vägen i en byråkratisk och teknokratisk kultur med handlingsplaner och måluppfyllelse?
Vardagen och världen blir genom medier och teknologi alltmer en estetiserad bild på bekostnad av den konkreta verkligheten. Hur påverkar våra sinnen av den nya moderniteten? Kan bilden som talar allvar och ett skapande språk öppna en väg som bejakar livets många dimensioner?

Gemensamma erfarenheter och kunskaper bärs av ett gemensamt språk.  Vi lever i språket.
Genom orden blir verklighetens myllrande fenomen namngivna begrepp. I det vetenskapliga språket uppnås en beskrivande exakthet där den verklighetens observerbara dimension behärskas. Men vardagens och det vetenskapliga språkets objektifiering tenderar att utelämna stora delar av verkligheten. Den tänkande och kännande människans berättelser och fantasier och kulturella tillhörighet måste gestaltas på ett annat sätt. Det meningsfulla språket öppnar sig för en metaforisk-poetisk och symbolisk dimension, där orden pekar mot någonting bortom det bokstavliga, i bilder och poesi.
Det meningsbärande lagret ligger utanför ordet självt. Det viktiga blir i stället spänningen mellan orden eller mellan bokstavlighet och bild i symbolen. Orden fördjupas och blir inte alltid nödvändiga där bilder, former eller musik ger meningen. I årets filosofisamtal ägnar vi oss åt den nödvändiga poesin i bild och språk.

 Jagets murar faller
- konst och förvandling

onsdag 25 oktober kl 19.30

Max Liljefors, professor i konsthistoria, Lunds universitet

Max Liljefors lyfter fram kvaliteten och särarten hos konstverkets närvaro, och betraktarens förnimmelser i mötet med verket här och nu. Hur kan konst åstadkomma inre förvandling i betraktaren och/eller utövaren?

Sinnlighetens återkomst? Om skönhet och njutning i samtiden

Cecilia Sjöholm, professor i estetik, Södertörns högskola

måndag 27 november  kl 19.30

Vad betyder konsten i ett samhälle där den i tilltagande grad blivit en vara? Vad innebar det att njuta av det sköna i en samtid där njutning närmast blivit ett påbud? I det här samtalet diskuterar Cecilia Sjöholm konstens roll i det offentliga rummet, och det sätt på vilket den estetiska upplevelsen fortfarande kan lägga en möjlig grund för gemenskap och kollektiva erfarenheter.

Musik och mystik

Erik Schüldt, kulturjournalist och programledare i radio och tv

Onsdag 21 mars kl 19.30
Erik Schüldt tar i det här samtalet upp musikens mysterium, skönheten som gudsbevis och den förunderliga känslan av att finna sitt hem i ett musikstycke.

Konstens sakrament

John Sjögren, kulturskribent och författare

Onsdagen 2 maj kl 19.30
Om två författare, Flannery O´Connor och Bruno K. Öijer, som på olika sätt gestaltar en sakramental livskänsla och människans transcendenta längtan.

Program våren 2017

Ekonomins, teknikens och den föregivna rationalitetens starka grepp om samhället  utgör bakgrund till vårens två samtal. I en alltmer oöverskådlig värld ökar trycket på individen klara sig själv och konstruera sitt liv. Mänskligt värde, gemenskap, eftertänksamhet och verklig autonomi verkar ha svårt att hävda sig i det alltmer uppskruvade tempot. Inte minst i arbetslivet tycks manualer, processer och enkla slogans prioriteras över fördjupning och ämneskunskap.

Onsdag 15 mars kl 19.30
Utan grund - en diskussion om kapitalism och religion, om vinst och förlust av värde.
Marcia Cavalcante, professor i filosofi, Södertörns högskola

Läs referenstext till samtalet: Walter Benjamin: Capitalism and Religion

Måndag 15 maj kl 19.30
Den ekologiska krisens mänskliga rötter
ett samtal om vårt gemensamma hem utifrån Påve Franciscus encyklika Lovad vare du (Laudate Sí)
Andreas Carlgren, Utbildning för miljö och rättvisa, Newmaninstitutet, Uppsala
Nutida antropocentrism har hamnat i ett paradoxalt premierande av teknik framför tankearbete. Om den nuvarande ekologiska krisen är ett litet tecken på modernitetens etiska, kulturella och andliga kris, kan vi inte förutsätta att vi kan reparera vårt förhållande till naturen och miljön utan att reparera alla grundläggande mänskliga relationer. Ur Påve Franciscus encyklika Lovad vare du

Program hösten 2016

Torsdag 17 november kl 19.30 
Sekularisering och religiös erfarenhet
Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi, och författare till boken Katedralens hemlighet, utgiven 2015
Hur sekulariserat är egentligen Sverige? Ska man se sekulariseringen som en religionens motsats - eller är sekulariseringen i själva verket en teologisk konstruktion?
Bengt Kristensson Uggla talar i sin bok Katedralens hemlighet (2015) om att vara sekulariserad och samtidigt bäras av en religiös övertygelse - vad innebär det för synen på vetenskap och det mänskliga? Vad är det som katedralen minns, men som vi tycks ha glömt bort?

Tisdag 13 december kl 19.30
The Dignity of Creation – a conversation with Pope Francis’s Theology
Tina Beattie, Professor of Catholic Studies and Director of Digby Stuart Research Centre for Religion, Society and Human Flourishing, University of Roehampton, England ’.
Tina Beattie explores how the concept of dignity has developed in the Catholic theological tradition, from Thomas Aquinas to Pope Francis’s encyclical, Laudato Si’. She argues that Francis’s reference to the ‘intrinsic dignity’ of all creation constitutes a significant doctrinal development, and she asks what this might mean in terms of women’s human dignity and rights on the one hand, and the dignity and rights of non-human creatures on the other.

Läs referenstext av Tina Beattie till samtalet

 

Program våren 2016

Torsdag 18 februari kl 19.30

KROPPSLIGHETENS MYSTIK

Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola

Filosofen Jonna Bornemark som själv inte är kristen, gav 2015 ut boken Kroppslighetens mystik - en filosofisk läsning av 1200-talsmystikern Mechthild von Magdeburg. Boken blir till ett lyssnande till Mechthild, lekmannadominikan och senare cisteciensernunna, och hennes tid. Läsningen av Mechthilds texter möts med ett nutida språk och det blir till ett personligt samtal om kroppen som väg till den transcendenta verkligheten.

Onsdag 11 maj kl 19.30

VAD HAR VI ATT HOPPAS PÅ?
Kärlek och hopp
i ett globaliserat och pluralistiskt sammanhang.Vad hoppas de kristna på? Vad är kärlek och hopp idag?

Werner Jeanrond, professor, Master of St Benet´s Hall i Oxford

Werner Jeanrond, tidigare professor i systematisk teologi i Lund, undersöker i sin forskning de tre gudomliga dygderna tro, hopp och kärlek. När människor tappar intresset för evigheten och det eviga livet mist sin lockelse och allt koncentreras på vad vi lever här och nu - öppnas då nya möjligheter eller är det bara en utsatthet för de andras omdömen som infinner sig?

Läs referenstexten!

Program hösten 2015 

Djup och yta 

Den synliga verklighetens yta bearbetas alltmer för att locka och förföra. Att träffa val utvecklas mot val mellan olika stilar och bilder, där ytan och presentationen får avgöra. Men är det så enkelt? Kommer inte samtidigt en större längtan efter djup till uttryck? Kanske också ytan kan bära och uttrycka djupet? Är det så att ytan kan rädda och djupet bli ett avgrundsmörker? Ja, finns där alls ett djup att avtäcka?

MYSTIK ERFARENHET - ÄNNU EN UPPLEVELSE?

Antoon Geels, professor emeritus i religionshistoria med religionspsykologi vid Lunds universitet

Torsdag 19 november kl 19.30
KLICKA PÅ IKONEN!

Per-Arne Bodin, professor i slaviska språk vid Stockholms universitet

Program våren 2015

Torsdagen 7 maj kl 19.30
Sandgatan 8 i Lund

HUR KAN MAN FÖRSTÅ DEN ANDRE?
Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi i Lund inleder och samtalar därefter med auditoriet.